Papperspåse

Ekorosk rekommenderar att man använder papperspåse för bioavfallet. Papperspåsen är ett välbeprövat alternativ och den huvudsakliga påsen för bioavfall i Norden. Exempelvis i Sverige använder ca 80 procent av hushållen papperspåse för separat insamlat bioavfall. Många avfallsbolag i Sverige har övergått från bionedbrytbara påsar till papperspåsar.

Hushållens bioavfall behandlas genom rötning i en biogasanläggning. Behandlingen i biogasanläggning ger den största miljönyttan, eftersom man tar tillvara energin genom gasen och näringsämnena genom komposten. Papperspåsen är bäst lämpad för processen i biogasanläggningar. Alla biogasanläggningar klarar av att ta emot papperspåsar.

Påsar för bioavfall bör vara godkända för kontakt med livsmedel för att minimera risken för att oönskade kemikalier eller tungmetaller sprider sig från påsen till bioavfallet och till slut i komposten. Papperspåsar innehåller inte oönskade kemikalier eller tungmetaller.

Papperspåsen är ett helt organiskt, förnybart och nedbrytbart material. Papperspåsen bryts ner i biogasprocessen och blir till en del av den massa som går till tillverkning av biogas och därefter vidare ut på åkrarna. Fibrerna förmultnar snabbt, en papperspåse förmultnar snabbare än ett citronskal.

Svenska miljöinstitutet har gjort en livscykelanalys av bioavfallspåsar och konstaterat att papperspåsen är det bästa alternativet för bioavfall ur klimatsynpunkt.

Papperspåsen ventilerar bättre och har en hög avdunstningskapacitet, upp till 25-30 procent av vattnets vikt kan avdunsta. Detta innebär att vi transporterar mer bioavfall och mindre vatten.

Olika studier tyder på att användning av papperspåse också har en pedagogisk inverkan. Flera studier tyder på att bioavfallet sorteras bäst i papperspåse, jämfört med andra påsalternativ. Papperspåsen har inget bäst-före-datum, vilket gör att den kan lagras länge.

Det finns tre hörnstenar för användningen av papperspåsar till bioavfall

• Använd en papperspåse avsedd för bioavfall. Det finns särskilda papperspåsar av behandlat kraftpapper framtagna för ändamålet som bättre tål fukt.
• Papperspåsen ska stå luftigt i sin hållare.
• För ut papperspåsen till avfallskärlet var tredje dag.

Papperspåsar för bioavfall finns att köpa i butikshyllan för soppåsar.  Vid många matbutiker kan man köpa hem frukt och grönt i en papperspåse. I den kan man sen lägga bioavfallet. Det är skillnad på de olika papperspåsarna som finns till salu i butikerna. Därför rekommenderar vi att du prövar dig fram till en papperspåse som du är nöjd med.

Liksom med all sortering är det en vanesak att lära sig hur man använder en papperspåse för bioavfall.

Bionedbrytbar påse

Avfallsföreskrifterna tillåter också av Ekorosk godkända biologiskt nedbrytbara påsar, som följer EN13432 standarden. Påsen får vara högst 30 liter. Den europeiska standarden – EN 13432 – anger vilka egenskaper ett material måste ha för att anses vara biologiskt nedbrytbart eller komposterbart.

Användningen av begreppet biologiskt nedbrytbar är varierande och officiella definitioner kan vara diffusa. Speciellt konsumenter kan blanda ihop begreppen ”bionedbrytbar” och ”komposterbar”, och huruvida produkten ör biobaserad kan blandas ihop med bionedbrytbarhet.

Med biobaserad plast avses plast tillverkad av förnybara råvaror, som sockerrör, massa eller stärkelse. Det är dock viktigt att notera att inte all biobaserad plast är biologiskt nedbrytbar, och omvänt är inte all biologiskt nedbrytbar plast biobaserad. Flera bionedbrytbara påsar på marknaden består endast till en del av förnybara råvaror och resten av fossila plastråvaror. Därmed finns det fortfarande en risk för att mikroplast kommer med i komposten.

Bionedbrytbarheten beror på den omgivande miljön och tiden som förflutit, det är viktigt att definiera både under vilka förhållanden och under vilken tid, som materialet förväntas brytas ned. Bionedbrytbara påsar enligt EN13432 har brutits ned i industriell kompostering vid 58 °C (högre temperatur) med syre under en längre tid.

Bionedbrytbara påsar är inte i första hand utvecklade för biogasprocesser utan för kompostering. Exempelvis Stormossens biogasanläggning körs på 42 °C utan syre och processen tar tre veckor, som medför en ekonomiskt förmånligare behandling. Under denna tid hinner inte de bionedbrytbara påsarna brytas ner helt i processen, utan bitar av den bionedbrytbara påsen med en storlek på ca 2 x 2 cm blir kvar i rötresten.

När resterna av de bionedbrytbara påsarna i rötresten som följer med i komposten blir det ett problem, eftersom jordbrukare och invånare är inte lika villiga att använda kompost med synliga rester av bionedbrytbara påsar. Att få ut näringsämnena på åkrarna är en viktig del av bioavfallsbehandlingen. Både i Finland och Sverige rapporteras om irriterade jordbrukare som inte längre vill ta emot gödselkompost med påsbitar som ännu inte förmultnat.

Risken för driftstörningar i biogasanläggningen är också större om fel bionedbrytbar påse används, påsarna är väldigt sega, trasslar in sig i förbehandlingen eller bildar klumpar som täpper till rören i biogasanläggningen.

Även om vissa biogasanläggningar accepterar bionedbrytbara påsar, föredrar de papperspåsar eftersom de är bättre lämpade för biogasprocessen. De bionedbrytbara påsarna minskar mängden alternativa potentiella biogasanläggningar som kan ta emot bioavfallet.

De bionedbrytbara påsarna förvaras bäst mörkt och svalt. I direkt kontakt med solljus, värme och hög luftfuktighet kan de bli sköra och gå sönder vid hanteringen. De bionedbrytbara påsarna har en lagringshållbarhet på ca två år, varefter de inte längre kan användas.

Vassa föremål, t.ex. äggskal eller vindruvsstjälkar, eller vätska under längre tid, gör lätt hål på de tunna bionedbrytbara påsarna. Bionedbrytbara påsar är bättre än plastpåsar, men papperspåsar är ännu bättre.

Plastpåse

Enligt avfallsföreskrifterna är plastpåsar inte längre tillåtna för bioavfallet. Bakgrunden ligger förstås i att Ekorosk, som först i Finland och andra i Norden, sorterade bioavfallet och energiavfallet på basen av färgen på påsarna i en optisk sorteringsanläggning. Med tiden blev systemet ohållbart, eftersom påsarna så småningom började tillverkas av returplast och gick lättare sönder. När Ekorosk 2018 övergick till två separata kärl för bio- och energiavfall, var bolaget det sista i Finland som stängde sin optiska sortering.

I samband med övergången till separatinsamling förbättrades kvaliteten på både bio- och energiavfallet betydligt. Men 2023 var det åter dags att ta nästa steg för att få bort plasten ur bioavfallet och säkerställa att det fortfarande skulle finnas mottagare för bioavfallet.

Trots mekanisk förbehandling av bioavfallet slinker en del plast vidare genom biogasprocessen. Bioavfall fastnar också på plastpåsarna som sorteras bort i förbehandlingen, vilket innebär att mindre bioavfall går till biogasproduktionen och i stället räknas som rejekt, det vill säga att bioavfallet kasseras, vilket höjer kostnaden för behandlingen av bioavfallet.

Efter rötningen separeras största delen återstående plaster från rötresten men de minsta partiklarna och mikroplasterna följer tyvärr med till komposten. Det blir allt svårare att få vidare komposten om den innehåller spår av plast. I naturen tar det omkring 400 år innan plasten brutits ned, exakt hur länge är svårt att veta. Plastprodukter har i ett historiskt perspektiv inte funnits särskilt länge. Målet är att få bort plasten ur bioavfallet.